1. Då talade Jesus till folket, och till sina
Lärjungar.
2. Sägandes: På Mose stol sitta de
Skriftlärde och Phariseer.
3. Allt det de bjuda eder hålla, det håller
och görer; men efter deras gerningar görer
icke; ty de säga, och göra intet.
4. De binda tunga och odrägeliga bördor
tillsamman, och lägga menniskomen på
härdarna; men de vilja icke sjelfve röra
dem med ett finger.
5. Men alla sina gerningar göra de, på
det de skola varda sedde af menniskomen;
de göra sina tänkeskrifter breda, och
fållarna på sin kläder stora;
6. De sitta gerna främst vid borden, och i
Synagogorna;
7. Och vilja gerna varda helsade på
torgen, och heta af menniskomen: Rabbi,
Rabbi.
8. Men I skolen icke låta kalla eder
Rabbi; ty en är edar Mästare, Christus, och
I ären alle bröder.
9. Och I skolen ingen fader kalla eder på
jordene; ty en är edar Fader, som är i
himlom.
10. Och I skolen icke låta kalla eder
Mästare; ty en är edar Mästare, Christus.
11. Den som är ypperst ibland eder, han
skall vara edar tjenare.
12. Ty den sig upphöjer, han skall varda
förnedrad; och den sig förnedrar, han skall
varda upphöjd.
13. Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I
skrymtare, som tillsluten himmelriket för
menniskomen; I gån icke der sjelfve in,
och dem som in vilja, tillstädjen I icke
ingå.
14. Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I
skrymtare, som uppäten enkors hus,
förebärande långa böner; fördenskull
skolen I få dess hårdare fördömelse.
15. Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I
skrymtare, som faren omkring vatten och
land, att I skolen göra en Proselyt; och när
han gjord är, gören I honom till helvetes
barn, dubbelt mer än I sjelfve ären.
16. Ve eder, blinde ledare, ty I sägen:
Hvilken som svär vid templet, det är intet;
men den som svär vid guldet i templet, han
är saker.
17. I galne och blinde; hvilket är yppare,
guldet, eller templet som helgar guldet?
18. Och hvilken som svär vid altaret, det
är intet; men den der svär vid offret, som
deruppå är, han är saker.
19. I galne och blinde, hvilket är yppare,
offret, eller altaret som helgar offret?
20. Derföre, den som svär vid altaret, han
svär vid det sjelft, och vid allt det derpå är.
21. Och den som svär vid templet, han
svär vid det sjelft, och vid honom som
deruti bor.
22. Och den som svär vid himmelen, han
svär vid Guds stol, och vid honom som
deruppå sitter.
23. Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I
skrymtare, som gören tiond af mynto, dill
och kumin, och låten bestå det som svårast
är i lagen, nämliga domen,
barmhertigheten och tron; detta skulle man
göra, och det andra icke låta.
24. I blinde ledare, som silen myggor, och
uppsvälgen camelen.
25. Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I
skrymtare, som gören drickekaret och fatet
rent utantill; men innantill äro all ting full
med rof och orenlighet.
26. Du blinde Pharisee, gör först rent det
som är innantill i drickekaret, och i fatet,
att det utvärtes är må ock rent varda.
27. Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I
skrymtare, som ären like de grafvar, som
utantill äro hvitmenade, hvilka utvärtes
synas dägeliga; men innantill äro de fulla
med de dödas ben och all orenlighet.
28. Så synes ock I utvärtes för
menniskomen rättfärdige; men invärtes
ären I fulle med skrymteri och odygd.
29. Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I
skrymtare, som uppbyggen Propheternas
grafvar, och pryden de rättfärdigas grifter,
30. Sägande: Hade vi varit i våra fäders
tid, vi skullom icke hafva varit delaktige
med dem i Propheternas blod.
31. Så betygen I då öfver eder sjelfva, att
I ären deras barn, som Propheterna dråpo.
32. Nu väl, uppfyller ock I edra fäders
mått.
33. I ormar, I huggormars afföda, huru
skolen I undfly helvetes fördömelse?
34. Derföre, si, jag sänder till eder
Propheter, och visa och Skriftlärda; och
somliga af dem skolen I dräpa och
korsfästa, och somliga af dem skolen I
hudflänga i edra Synagogor, och förfölja
ifrå den ena staden till den andra;
35. På det öfver eder skall komma allt
rättfärdigt blod, som är utgjutet på jordene,
ifrå dens rättfärdiga Abels blod, intill
Zacharie, Barachie sons, blod, hvilken I
dråpen emellan templet och altaret.
36. Sannerliga säger jag eder, att allt detta
skall komma uppå detta slägtet.
37. Jerusalem, Jerusalem, du som dräper
Propheterna, och stenar dem som äro sände
till dig; huru ofta hafver jag velat församla
din barn, lika som hönan församlar sina
kycklingar under sina vingar, och I villen
icke?
38. Si, edart hus skall eder blifva öde.
39. Ty jag säger eder: Efter denna tiden
skolen I icke se mig, tilldess I skolen säga:
Välsignad vare han, som kommer i
Herrans Namn.
No comments:
Post a Comment